Väl framme vid skolan kände jag inte alls igen mig, med tanke på att det varit sån kort varsel så har jag inte hunnit komma för att se på skolan. Jag skulle tro att alla trodde jag var en förvirrad höna. Pojken jag satt brevid i bussen såg det på mig, det visste jag, men han orkade inte bry sig. Utan gick vidare till sin killkompis som stod längre fram med brunt hår och perfekta lockar. Där stod även en tjej och hon var riktigt fin. Hon hade axellångt mörkrött hår, det var lika rakt som en linjal. Det var en riktigt häftig tjej, hennes kläder var svarta och säkert 90% utav dem bestod av skinn och läder. Jag gick mot en stor port, fortfarande lika förvånad. Huvudet gick i cirklar och jag kollade nog minst på vart jag gick. Det fick jag sota för väldigt snabbt och krockade med en söt brunett. ''Oh god, I'm so sorry!'' sa jag hastigt till pojken. ''No, it was my fault. Are you okey?'' svarade han medan vi plockade upp våra skolböcker som låg utspridda runt omkring oss.

''Are you okey?'' sa jag ursäktande med en försiktig röst och plockade upp alla böcker och papper som hade spritids ut. Jag läste lite diskret på hennes historiebok och såg att hennes namn var Serena. ''Hi.. Serena. My name is Louis. Are you new here, I have not seen you here before.'' sa jag självsäkert och drog på ett sött leénde. '' Hi Louis. Yeah, It's my first day.. I can't find anything.'' svarade hon och jag kunde se hennes kinder rodna mer för varje sekund som gick. ''Oh, I help you!'' nästan skek jag som svar.
Efter två timmar av rundvisning på den stora skolan kollade jag på klockan och såg hur försenade vi var. ''Ohno! Look at the clock, I'm so sorry! Thats not a good start on your first day, I hope you find your way to your class now after this little tour'' sa jag nervöst och sprang iväg. Efter att jag rundade hörnet skrek jag ''Sorry!'' igen, bara för att försäkra mig om att det var lugnt mellan oss, hoppas inte hon blev arg på mig.

OH NEJ! Inte försenad på första dagen! Jag måste verkligen skynda mig, vilken lektion ska jag till? Jag kommer inte ens ihåg vad Louis sagt, allt jag hade fokuserat på var hans underbara leénde. Okej, fysik. Fysik.. tänk nu Serena! Jag försökte komma på vad Louis hade sagt medans jag kollade förvirrande runt i korridorerna, en efter en. HÄR! ''Science'' stog det med olika färger på en stor mörkblå skylt över en dörr. Detta kommer bli pinsamt, jag knackade på dörren och en kvinna öppnade. Jag hade ingen aning om vem hon var. ''Hello dear. I'm miss. Brown, can I help you'' sa hon hjälpsamt. ''Ehm, yes, I'm.. um..'' stammade jag nervöst medans jag vågade kolla upp i klassrummet. Där såg jag pojken från bussen och Louis. Där satt även han med de bruna perfekta lockarna. Och tjejen med mörkrött hår jag sett tidigare idag. ''Yes..?'' svarade miss. Brown med en frågande blick och jag hade helt kommit av vad jag skulle säga. ''Right, I'm
S-serena. S-sorry I'm late.'' sa jag väldigt nervöst efter en lång tystnad. ''Oh, are you the new girl?'' ''Yes'' svarade jag genant. ''That's okey. You can sit next to Harry. Harry! Raise your hand.'' Jaha, så han med de bruna lockarna hette Harry. Vad gullig han är. Jag gjorde som jag blev tillsagt och satte mig brevid honom. Tjejen med det röda håret kollade surt på mig. Det kanske är Harry's flickvän.

Toppen, det sunkiga äckliga tjejen skulle sitta brevid mig. Tidigare på morgonen hade miss. Brown förklarat väldigt noga hur mycket jag inte fick sitta brevid Addison. Men hon gick bra!? Jag blev väldigt frustrerad men försökte att klista fast ett fejkat och väldigt väldigt besvärat leénde på mitt ansikte. ''Hi, I'm Harry.'' sa jag med en tung suck.
''Okey, everybody, this is Serena. Am I right? It is Serena, right?'' sa miss. Brown glatt men med en nervös blick. ''Yes, it is Serena.'' svarade hon då och det kändes som att denna lektion skulle bli såå lång..

__________________________________________________________________

sådära, jag har så mycket ideér. Det händer mycket i kap. 3 så kommentera på! nu sätter jag samma gräns på 5 kommentarer!