När jag vaknade satt Niall brevid mig och bara log. ''What are you doing?'' frågade jag och log lite snett. ''Just wanted to watch you sleep, it made me calm. Is that creepy?'' sa han och gick mot köket. ''A little'' sa jag och följde efter honom medans jag log stort. ''I'm starving!'' sa jag och öppnade kylskåpet. Det var tömt på allt, det fanns ost som hade blivit grön på kanterna. ''Are you kidding?!'' ropade jag till Niall. ''Sorry, let's go to the store and shop'' sa han och log charmigt. Vi åkte iväg i hans röda volvo. När jag tänker efter är Niall väldigt vuxen av sig. Han bor ensam och har körkort. Ganska bra för att vara arton år. Väl framme vid affären gick vi ut, tog en kundvagn och började plocka mat som vi behöver, det åkte ner en hel del saker i vagnen. Precis när vi skulle svänga höger mot kassorna körde vi in i annan kundvagn som kom från andra hållet. ''Oh I'm sorry!'' sa jag innan jag såg vem det var. ''Harry...'' sa jag och blev nästan stum. ''Han bara kollade på mig, han var nästan lite sur i blicken. Han sa ingenting utan gick bara vidare. ''Well run after him and explain!'' sa Niall och buttade iväg mig.
Jag kom fram till honom och förstod att han var sur på mig, med all rätt till det.
''Harry we need to talk''
''I have nothing to say to you'' svarade han och jag tyckte att han var lite väl hård mot mig.
''I can explain everything if you just listen!'' ropade jag och tog tag i hans arm, men fick fortfarande ingen reaktion.
''Harry I'm pregnant!'' ropade jag högt och då stannade han upp och kollade förvånat på mig.
''What?! Do you mean.. Am I the father?'' sa han med en väldigt orolig ton.
''I don't now, it could be Louis... We are going to the hospital tomorrow and do some tests. I would like if you came. It's eleven a clock''
''This is not happening... I'm sorry Serena'' sa han och kramade om mig. Jag höll tillbaka tårarna. Jag klarade inte av att vara där längre så jag gick därifrån och sprang ut till bilen där Niall redan satt. När jag kom in brast jag ut i gråt och Niall förstod och kramade bara om mig.
Efter ett tag när jag hade sansat mig frågade Niall ''How did he take it?'' ''Pretty good, of course he became very worried and confused. I told him about tomorrow and I hope he is coming. You are coming right?'' svarade jag och hoppades att han skulle svara ja, han är ju min bästa vän. ''If you want me to, of couse'' svarade han osäkert. ''Well yes!'' svarade jag nästan innan han pratade klart. Vi åkte hem och man kan verkligen säga att jag började bli nervös för morgondagen...

___________________________________________________________
Vet att det är för kort men ni har så gärna velat ha ett kapitel och jag har så grymt mycket saker nu i nian... Ska försöka lägga upp ett varannan dag. Men på fredag är vi lediga så i helgen får ni nog hyfsat många kapitel :> Eftersom det är så kort har jag ingen gräns, men ni får gärna skriva vad ni tycker :> xx